LIDL.

Gjorde någonting som jag inte skulle gjort idag. Tänkte inte på det förr än jag fick skit för det.
Det kommer in en liten kille som är kanske 8 år en gång i veckan eller oftare och köper massa godis och chips för 70 - 80 spänn varje gång. Han är inte smal. Han är faktiskt ganska mullig. Nästan fet. Jag sa till honom idag att han kanske ska tänka på vad han äter... Dumt av mej, men det kändes som att den här killen inte gjorde mer än att käka massa godis. Tycker att det är synd om barn som är överviktiga, de flesta kan inte rå för det. Deras föräldrar görder sina barn och ger dem en felaktig kost.
Det var antagligen hans syster som kom in senare och köpte mat till någon. Hon upprepade precis samma sak som jag sagt till pojken. Förlåt, ska aldirg mer kommentera det.


Träffade Linus igår
. Kändes så underbart. Som det gjorde när vi precis blev tillsammans. Blev lite paff när han fick jobb i Alingsås, vill inte att han ska sticka dit för jag kan inte följa med honom. Sen vill jag helst inte att han ska jobba heltid. Det blir ju mindre tid för oss då =( Det har ju varit det om vi jobbade samma tider, men det händer lixom inte. Jag tyckte att det kändes skönt att sluta på lidl nu för då kan jag vara med flexibel och vara med Linus, men om han jobbar kan ju inte jag bara vara hemma.
Det är ju bara några månader kvar, sen finns ju inte någon Linus mer ='(


Det var så mysigt att sova bredvid Linus i natt, det kändes som en evigthet sedan sist, jag kan ju sova men Linus kan det inte =( det är synd ju...

Nä men ju ska jag sticka, ska kolla på TV. Pussas med DEJ.

eea.

vallåkra.

Kul att Karin kom med idén. När jag sa 'ja' till henne hade jag verkligen ingen aning om hur det skulle bli. Jag sa till henne för att jag ville göra någonting nytt utan Linus, han hade ju ändå redan stuckit i från mej.. Så känner jag i alla fall. Det kunde bli kul att åka med någon jag inte brukar träffa och kanske till och med träffa nya människor. Ingenting blev som jag trodde att det skulle bli.

Karin ringde och frågade om fler kunde åka med oss och visst sa jag 'ja', vi skulle ju ha kul. Men det fanns lixom ändå någonting som jag saknade, som jag typ hela tiden saknar. Jo, precis, LINUS. Men lite blyghet frågade jag om han ville följa med. För visst vill jag dela mina upplevelser med honom. Problemet är ju som alltid annars att han inte har några pengar. Men jag täntke att jag som alltid annars tänker att jag kan bjuda på det, bara han följer med. Inträde (100 kr) och mat (300 kr) räcker och det är inte mycket för att få med personen jag älskar.
Som jag sa så blev ingenting som jag trodde.
Jag trodde att det bara var min bil som skulle mer men Karin ringde när vi hade bestämt att Linus skulle med att avresan skulle bli kl 7 från Timmie tillsammans med Timmies två kompisar från Fjärås, Evert, Emil, Daniel och Börje. Sen var det ju min bil också. KUL!

Jag hade faktiskt kul ner också. När Linus dricker blir jag helt konstig, vet faktiskt inte varför men så är det, tycker inte om det om jag själv inte får dricka. Men nu kändes det helt okej till och med kul. Detta var någonting jag verkligen sätt fram emot, jag skulle helt enkelt ha kul.
Jag försökte verkligen ta till mej det Linus hade sagt innan han stack till Vårgårda, han ville inte att jag skulle bli sur för att han var med sina kompisar och inte alltid var med mej, okej, jag håller med att jag kan vara sådan. FÖRLÅT. Jag skulle verkligen visa att jag kan. Det var faksitkg bra också. För det var precis så som jag trodde. Linus var med dem. Underbart bra att Karin var med. Annars hade jag känt mej så ensam. Sa det till henne faktiskt. Det var på Hallandsåsen.

Resan tog 5 timmar, men det kan jag säga nu efteråt att det är det värt.

Nu skulle vi supa. Supandet från min sida blev helt okej, ville inte vara för full och inte nykter heller... men, hum, Linus, min unga man. HAN VAR FULL!!! Han kanske säger annorlunda men jag och vi som såg honom vet att han var FÖR full. När jag försökte visa att jag tycker om honom och vill hjälpa honom så blev han bara arg. Det kändes faktiskt. Det var faktiskt jobbigt. Jag vill ju att han ska ta hand om mej när jag är för full och inte vet. Därför vill jag så gärna vara där när han är i den situationen, men det är klart, han tycker säkert fortfarande inte att han var så full. Tårarna var nära när han slängde sej i diket och bara inte var normal. Det var verkligen som att han ville att jag skulle gå därifrån. Det han sa sätter sina spår, det är saker han inte vågar säga när han är nykter, eller jo, han säger det, men det är inte lika detaljerat.
Jag lämnade honom i diket. Sur. Jag var sur. Fan, så jobbig! Ville han att jag inte skulle bry mej eller veta vad han håller på med så ska jag inte vara där heller. Det blev en till flaska xide och sen var allt på topp, snackade som fan med Evert, Linus blev arg för hans skor var borta och vakten kom. Sen gick jag och la mej i bilen. Orkade inte mer. Skämdes så över honom, just i det tillfället önskade jag att jag var tillsammans med någon annan.
Sen höll det där på. Hans jävla skor, de där jävla skorna som ersatte de jävla dyra skorna som hans jävla morsa slängde. Fattar inte att jag ens letade upp dem. Men han förstörde väl bilen när han vägrade ta av sej strumporna och lägga täcket över kroppen.

Klockan ringde halv 8 och jag gick upp. Trättheten fanns där mej jag ville inte sova. Jag skulle ju ha kul. Efter att jag, Mini, Erson och Runken hade varit på olaglig tripp i Minis bil så kunde jag inte låta honom bara ligga där. Han skakade när han sov!!! Så jag var tvungen. Tog av Linus strumporna, la mitt täcke över honom och sätte på värmen i bilen. Tror faktiskt att han tinade sedan, för han skakade inte när jag tittade till honom nästa gång. Tråkigt nog vaknade han på fel sida. Sur? Nja. Jag vet inte. Men jag hämtade hans skor och nu!! Helt jävla plötsligt skulle han krama på mej !!!! Jag blev så jävla förbannad inombords och sur som fan!!!!!!!!!! JÄVLA IDIOT! Åh, blir fortfarande arg på det. Snacka om utnyttjning. Nu, är jag hittade dem kunde han äntligen prata med mej normalt. Men som jag är så faller jag så jävla lätt för honom och följer honom till utställningen. Visserligen hade jag fortfarande det där i huvudet men det försvann när vi kom in på utställningen.


Sen var det ju supa igen.
Denna gången var nog lite annorlunda, men jag försökte fortfarande inte vara så nära Linus, ville inte vara på honom så mycket. Men visst ville jag vara med honom, men han hade ju sagt hur han ville ha det.
Daniel var dej person jag var med den kvällen. Kommer ju fan inte ihåg hur det började, jo! nu! Han kom och frågade mej hur det var mellan mej och Linus. Det första jäveln som frågar. Då brast verkligen allt jag ville säga, orden bara rann ur munnen på mej. Hade hittat någon som ville lyssna och någon om hade tid att förstå. Det tog nog 4 timmar och jag fick inte sagt allt. Det som Daniel sa till mej sätter verkligen sina spår. Det är någonting jag aldirg kommer att glömma. På något sätt kändes det inte som han hittade på det han sa. Det var alldeles för komplicerat för det. Jag hade aldrig sagt detta till honom om jag var nykter, men jag ångrar inte att jag sa det till honom.

Söndagen var mer en bakfylle dag
. Ändå var det kul på utställningen, tråkigt bara att dagen tog slut så fort. Resan hem var full med tankar om hela helgen. Jag var så hysteriskt trött. Trött på Linus också för den delen. Han hade verkligen visat en sida av honom som jag inte tycker om. Har inte skrivit ner det, det går inte att skriva ner. Det bara finns.
Jag försökte prata med honom på vägen hem. Men det var ju förjävles. Skulle väntat, men nu är det skit samma. Jag ville inte ha det som det var, ville inte ha den Linus jag precis hade sätt, det var inte alls så som jag hade förväntat mej. Jag är blond och jävligt korkad. Men just då kändes det som den enda utvägen. Ångrar det som fan nu. Förlåt Linus. Jag kan inte se honom lessen, det gör mej så jävla lessen också, för när han gråter gör han det från hjärtat. Det är hjärtat som gråter och det gör att mitt jävla hjärta också gråter. Han är en kille som visa känslor.
Man kommer så nära honom på något sätt... Jag tycker det i alla fall.

Nu känns det precis som att det var första dagen jag är tillsammans med honom. Fan va kär jag är.
Ville verkligen berätta för honom hur jävla vacker han är i mina ögon, det finns ingen snyggare pojke än den pojken som jag har. Folk kanske inte tycker att han är någon skönhet men när jag tittar på honom så förtrollar han verkligen mej. Det finns ingenting som är så vackert.

Idag fick jag någonting av honom som inte kostar någonting. Fan, han vann, jag hittade ingenting före honom.

Nu saknar jag honom som in i helvete, skulle nästan kunna göra vad som helst för att får träffa honom bara just nu, nu och nu!! Vill inte vänta tills i morron när jag åker hem till honom. Jag vill nu.
Han fyller mej med liv, han stärker mej inte men han gör mej så jävla lycklig.
ÄLSKAR HONOM!

eea.

Jaha.

Jobbade idag. Med Thomas. Och Diana.
Trött som fan, fattar inte varför. Har sovit redan 14 timmar i natt. Men det hjälpte tydligen inte. Ska sova tidigt i dag också tänkte jag. Om ingenting annat kul dyker upp. Kanske ska åka till Daniel så kan vi gå en sväng med Hugin men det är lång till Fritsla bara för att gå en lite sväng. Amanda var ju upptagen. Fy fan, va ensam jag känner mej...
Skulle egentligen varit en sväng hos Thomas men jag orkade inte det, åkte hem istället och spelade lite Black-Jack med mamma och Frida. Fan va kul det är! Längtar som fan till onsdag. Undrar vad jag ska göra då? =P

Drömde att jag körde Daniels 850.. Jag skulle typ köpa den för 50 000 kr. Jag ville det med jag hade inga pengar. Ville inte att han skulle sälja den för att det typ passar honom så bra. Men jag vill faktikst hellre ha min v40.
Thomas berättade för mej igår varför han skulle sälja den.. Det var typ för att han skulle köpa en annan. Usch.
Sen drömde jag att LIDL var typ BR. Alla som jobbar på LIDL jobbade på BR och det var as kul och personalen var trevliga mot varandra. Det var under julen också.

Nä, men ja.
Hoppades på lite Linus idag. Men det är skit samma nu. Vi får helt enkelt vara ifrån varandra :'(

eea.



Stringtrosor har inget på barn att göra

"En 13-årig flicka våldtogs och mördades natten till lördagen i Tungelsta söder om Stockholm. Även flickans 13-åriga kamrat våldtogs och knivskars innan hon lyckades ta sig från lägenheten..."

    "...En 27-årig känd våldsman är gripen, misstänkt för mord och våldtäkt"...

Den här grymma nyheten slår mig i ansiktet vid frukostbordet i dag (lördag den 27 maj). Jag tittar i samtliga morgontidningar för att se om jag kan hitta något om varför två 13-åriga flickor befann sig i en förortslägenhet med en 27-årig man mitt i natten? men jag hittar ingen förklaring. Jag tappar aptiten och kastar min rostade brödskiva i slasken! Sen sitter jag här framför datorn för att skriva av mig mina känslor. Får jag kritik om jag skriver att det är föräldrarnas fel eller får jag höra att 13-åriga tjejer ska få göra vad de vill? Ingenting förvånar mig längre i Sverige, men en sak är jag helt säker på, nämligen att det är den mördade flickans och hennes överlevda väninnas föräldrar som bär ansvaret. Trots att de genomgår det värsta just nu kan jag inte låta bli att säga att de är lika skyldiga som våldsmannen. De bör också gripas, åtalas och dömas för deras avsaknad av tillsyn över deras barn vilket föranledde två våldtäkter och ett mord.

En kvinnlig vän till mig i 38-års åldern berättade nyligen om hur hennes 12- åriga dotter önskade sig stringtrosor i födelsedagspresent. Inte nog med att kvinnan berättade detta för mig, utan en tid därefter skulle hon i väg till Åhléns och köpa trosorna och slå in dem i ett fint paket. Jag minns hur jag suckade och undrade om min goda vän var klok eller om hon hade tappat en skruv? "Men du vet hur det är Billy", sade hon. "Hon ser ju på dessa dokusåpor på TV och tjejerna där har stringtrosor. Köper jag inte de här nu så får jag ett jävla liv i huset!". Att min vän gav sig för sin 12 åriga dotters påtryckningar är inte ovanligt i Sverige. Frågan är om saken ska behöva gå så långt som att en 13-åring blir mördad mitt i natten i en främmande lägenhet innan svenska föräldrar inser behovet av att utöva lite mer disciplin och ha lite mer tillsyn över sina barn?

Det kan hända att många tycker att jag är gammaldags som förespråkar mer disciplin, men är det rätt att två små tjejer i 13-årsåldern överhuvudtaget ska befinna sig en sådan situation som tjejerna jag läser om i dag? Ska de vara hemma i sina trygga sängar klockan 03.00 på natten eller ska de följa med en 27-årig man upp till en lägenhet? En granne som stod och rökte på sin balkong såg trion komma in igenom porten. De skrattade och verkade ha kul, enligt grannen. Kan två 13-åringar ha "kul" med en 27-årig man? Vad är det för "kul" de får egentligen? Kanske får de sprit eller drogar. De börjar känna sig yra och innan de vet ordet av har mannen börjat våldta en av dem. Den andra kvicknar till och börjar förstå vad som håller på hända. Hon protesterar men får en smäll på käften medan våldtäkten på hennes väninna fullbordas. Då blir det hennes tur. Medan hennes lilla väninna gråter och sätter på sig "stringtrosorna" igen som hon fått efter att ha tjatat på sin mamma, sliter mannen av henne stringtrosorna som hennes mamma har köpt efter att hon fick reda på att väninnan fått sådana. Hon våldtas nu också. Efter våldtäkten börjar hon slåss med mannen. Han är stark och plötsligt tar han fram en kniv. Hux flux sticker han kniven i henne och hon avlider omedelbart medan hennes chockade väninna springer ut ur lägenheten för att tillkalla polisen. Det är inte osannolikt att det kan ha gått till så här.

Frågan är nu om den överlevande flickan fortfarande kommer att tycka att det är lika häftigt att sätta på sig stringtrosorna igen? Hennes liv är förstörd. Hennes väninnas familj har förlorat ett barn. En 27-årig våldsman kommer att dömas till fängelse eller rättspsykiatriskt vård, och Expressen och Aftonbladet kommer att sälja lösnummer på storyn. Inte nog med det utan någon annan mamma någonstans i Sverige kommer idag åka till Åhléns och köpa häftiga stringtrosor till sin 12-åriga dotter som fyller år på söndag!


Billy Butt, Musikproducent, Stockholm

Supa i Borås.

Japp, jag söp i Borås igår.
Kunde varit roligare men det var tillräckligt för mej. Fick i mej alldeles för mycket igår med. Kommer fan inte ihåg det. Vet inte hur mycket klockan var när vi åkte tillbaka till Skene. Fan. Drack säkert 8 cider och en öl. Absolut för mycket för mej. Det kuliga var nog hos Diana för sen när vi skulle ut så kom vi typ inte in någonstans... Är ju bara 18 så Harrys kom vi tydligen inte in på.
Sov hos Thomas också. Äckligt. Fy fan. Vaknade flera gånger och vid nio tiden så ville jag bara hem. HEM! Skickade sms till Adina och Frida och grattulerade dem. När klockan var halv tio så klarade jag inte av det mer så jag åkte hem. Egentligen skulle jag inte göra det för jag vet att jag fortfarande har alkohol i kroppen. Körde så lagligt jag kunde hem. Kanske att jag till och med är lite bakis. Fan för det också. Ska ju på anställningsintervju klockan 3.
Nu ska jag gå och göra pannkakor till mina systrar.

När kommer du hem?

eea.

Samma sak ännu en gång.

Jag har kommit på att jag bara skriver när det händer dåliga saker, så det här är egentligen en dålig blogg. Det tycker inte jag om. Tycker inte om dåliga saker.

Det blev verkligen bra efter det där hos Timmie, verkligen bra. Fan va lycklig jag var. Det kanske inte är meningen att jag ska vara lycklig för nu har nog allt gått åt skogen igen. Som vanligt. Idag kom sen kommentaren jag aldrig ville skulle komma..."Håller det på att ta slut mellan dej och Linus?" FAN VA JAG HATAR DET!!! Jag vill ju ha honom för alltid, han är så jävla underbar när han väl vill. Men det stämmer säkert :( Tyvärr. Den dagen då Linus gör slut vill jag inte finnas mer. Verkligen inte, jag vill verkligem bygga någonting med honom. Så jag får helt enkelt köra efter hans regler så kanske det blir bättre, men jag kommer då fan inte låtas utnyttjas.

Snackade säkert i en kvart med mamma efter att Linus hade åkt. Helvete va jag hatar att ha rätt.. Snåla jävla markbor. Grät lite också, alldeles för mycket egentligen. Jag är så jävla rädd att det ska ta slut. Då sitter jag där. Alldeles för ensam. Jag vill inte komma över honom, jag vill alltid känna att jag finns vid min sida. Fan, blir nästan gråtfärdig av att bara skriva.

Men jag har i alla fall gjort rätt beslut för en gångsskull. Visste innerst inne att jag inte skulle följa med till Vårgårda, även om jag så mer än gärna hade följt med. Jag vill kunna vara med hans kompisar som han sägs ha där uppe. Saknar honom redan, har inte varit utan honom länge. Det är bara för att jag vet att det dröjer säkert en vecka innan jag hör från honom. I alla fall träffar honom. Vårgårda, blev kär i det stället när jag var första gången med Linus någonstans utan Jocke. Nu hatar jag det. Vet egentligen inte varför.
Linus flyr, han flyr från allt här. Mej också. Han säger att det inte är så, men jag vet att det är så. Han orkar inte med detta längre. Jag har inte riktigt fattat varför.

Idag sa han någonting som jag blev ganska förvånad över. "Jag vill att du ska vara med, men ändå vill jag det inte." Det betyder att han inte ens vill att jag ska vara med, men att jag ska finnas när han kommer tillbaka. Det är säkert så som jag och mamma pratade om när han hade stuckit. - Det finns så mycket som han vill kunna säga som han inte säger. Antagligen är det för att han bara får skit för det han säger när han väl säger det. Jag är ärlig och säger som det är, vad jag känner och hur jag mår. Men det gör inte han, tyvärr. Jag har faktiskt varit med om det flera gånger, när han väl ska säga någonting så får han bara skit för det han säger. Stackarn. Säkert därför han inte vågar fråga folk om jobb, eller ens ringa till folk. Jag förstår faktiskt hur det är.
Det är jobbigt. Önskar bara att jag kunde hjälpa. Vill ju vara någon sorts stärkande punkt, men just nu känner jag mej bara som en fotboll som man sparkar på och helst har sönder. Tyvärr.
Bra Linus att du sa som det var idag!!

Skriver blogg för att jag inte kan berätta, du förstår inte när jag ska förklara, jag är bättre på att skriva. Tycker om dej så jävla mycket Linus!!! Vill så gärna att du ska tycka det samma om mej! Gör allt jag kan för dej !!! ÄLSKLING!

eea.

Klump i halsen.

Jag kan inte låta bli att gråta... Jag är så in i helvete lessen...

image13

Han ljuger för mej igen.

Jag är så jävla rädd att jag ska förlora honom nu, som fan också. Det är nog som mamma säger. Han är säkert jätte grinig på mej, FAN VA JAG HATAR MEJ SJÄLV!!!

Detta är nog slutet på det här förhållandet. Fan i helvete va jag kommer att sakna honom. Saknar honom redan. SÅ JÄVLA MYCKET OCKSÅ. Nu svarar han inte när jag skriver till honom längre. HELVETE. Vad har jag gjort för fel? Vi ha honom tillbaka, jag vill ha honom som han var i början av vårt förhållande. Jag är verkligen beredd att ändra på allt bara jag får vara med honom.

Fattar inte vad det är som jag har gjort fel. Är det bara för att jag gick i från dem igår? Det var väl ändå inte jag som gjorde fel. Andreas ville inte ha mej kvar ju? Eller? Var det jag som gjorde fel? Hur fan ska jag få det ogjort? Nu kan jag inte vara med hans kompisar längre, och det betyder ju att jag till största dels inte ens kan vara med honom.

Är han likadan som Jocke?
Kompisarna går ju före mej. Det har jag ju fått bevisat. HELVETE!! Måste kolla om han har svarat, kommer snart...

...Det hade jag inte =(. Undrar som fan vart han är. Vill han inte ha med mej att göra längre? Kan fan inte sluta gråta, allt går fan åt helvete, HELVETE verkligen HELVETE!!! Vill så gärna ha honom tillbaka. Hade detta varit papper nu hade det varit fullt med blöta fläckar nu. Tårarna bara rinner.

Idag har vi varit tillsammans i 9 månader, eller? Vi är ju inte ens tillsammans längre. =( HELVETE !! Fy, fan vilket jävla svin jag är! Fan, va jag ångrar allt dumt som jag har gjort! Vill så gärna göra om det i så fall!


Allt är fan problem. Verkligen allt, det är fan som Linus har sagt, men nu är det skit samma, skit samma vad han säger, Thomas är fan kär i mej. FAN, ÅT HELVETE MED DET OCKSÅ! Han har känslor för mej, idag trodde jag att jag skulle spy, jag vill inte att han ska hålla om mej. FY FAN FÖR DET. Han ville ju veta varför jag var så deppig, men fan, han vet ju vad som hände igår. ÅÅHH!!.
Thomas sms: "Hej söta. Saknar dig som attans. Kanske bäst vi inte ses privat på ett tag. Jag är rädd att jag börjar få känslor för dig. Och jag blir skit tjurig när du nämner linus men men. Vad ska man göra du är ju så underbar på alla sätt. Kram"
Åh! Jag vill inte ha det så här!
Visst han är jätte bra kompis, men fan inte mer, jag klarar inte av honom. Skulle jag ens få tanken att vilja vara med någon annan än Linus så skulle jag aldirg ändå välja Thomas. Han är fan äcklig. I alla fall på det sättet.

Jag vill bara ha Linus, men det tycks inte funka längre =(. Mitt liv är så jävla över.

Kommer inte in på min dator längre. Jag har glömt av lösenordet. Måste köpa en ny hårddisk, HELVETE åt det också !!!!!
Fan jag vill inte leva längre, allt som var så bra ett tag är nu bara så jävla dåligt. Varför händer detta alltid mej !!! Snälla snälla Linus, PRATA MED MEJ! Jag vill så gärna vara med dej! Ingen annan kan göra mej så lycklig som du. Jag vill ha dej för alltid!
Det var verkligen den känslan idag när Thomas bad mej stanna kvar hos honom och han skulle ha mej så jävla nära honom. Visa honom fingret där ringen sitter och säga: "sorry polarn, FÖRLOVAD" Någonting jag också någon gång skulle vilja med Linus.
FAN LINNEA
lägg av!! Släpp drömmen, det händer inte dej!

image12


Var är du älskling?
Varför kan ingen trösta mej!!!!!
eea.

Bilen är mitt hem...

image11

Jag ville inte lämna bilen när jag kom hem, gräsmatta? Fan, heller, det är en stor jordhög. Det privata är inte längre privat.
Stack snabbt som in i helvete in i mitt rum när jag kom hem, ingenting att komma hem till. Det finns bara en sak och det är Hugin. Min älskling. Stackars honom, tycker att det är synd att han inte kan följa med mej dit jag är. Han är inte välkommen överallt.
Mamma skulle naturligtvis kolla med mej hur det är, vill inte prata med henne, fan fan fan fan fan !!! Jag vill härifrån, känner mej så jävla fängslad. Hade jag varit tillsammans med Jocke nu hade jag bott där. Tyvärr kan jag inte vara hos Linus så som jag var hos honom. Känner mej så smutsig och obekväm hos honom. Jag hade inte klarat av att bo så. Vill så gärna flytta med honom någonstans, hade det inte varit för lumpen hade jag nog redan flyttat, eller så hade jag garanterat ställt mej i kö för en lägenhet. Vill inte att han ska försvinna från mej. Finns ju ingen annan jag kan vara hos.
Nu kommer tårarna...

HELVETE!!! Jag är så jävla dum, kan jag bara inte hålla käften och svälja allt som familjen sägen... Känner mej inte hemma någonstans längre. Ingenstans. Här kan jag inte låsa in mej. Fan, det skulle vara friheten. Alla bara stör mej.
Ville bara skrika på Frida idag när hon kom. Ville inte se henne. Hon som inte heller har några pengar. Va fan gör allt folk med pengarna !!! Hon var verkligen i vägen när hon kom. Hon ville inte ens någonting. Varför kan hon bara inte skicka ett sms eller helt enkelt skita i mej. Flyr jag så gör jag. Då vill jag inte bli förföljd.

Jag är egentligen inte ensam, men jag känner mej så jävla ensam, den enda människan på jorden ungefär. DET FINNS  INGEN SOM TYCKER SOM JAG !!!

i bilen trivs jag
eea.

RSS 2.0