vallåkra.

Kul att Karin kom med idén. När jag sa 'ja' till henne hade jag verkligen ingen aning om hur det skulle bli. Jag sa till henne för att jag ville göra någonting nytt utan Linus, han hade ju ändå redan stuckit i från mej.. Så känner jag i alla fall. Det kunde bli kul att åka med någon jag inte brukar träffa och kanske till och med träffa nya människor. Ingenting blev som jag trodde att det skulle bli.

Karin ringde och frågade om fler kunde åka med oss och visst sa jag 'ja', vi skulle ju ha kul. Men det fanns lixom ändå någonting som jag saknade, som jag typ hela tiden saknar. Jo, precis, LINUS. Men lite blyghet frågade jag om han ville följa med. För visst vill jag dela mina upplevelser med honom. Problemet är ju som alltid annars att han inte har några pengar. Men jag täntke att jag som alltid annars tänker att jag kan bjuda på det, bara han följer med. Inträde (100 kr) och mat (300 kr) räcker och det är inte mycket för att få med personen jag älskar.
Som jag sa så blev ingenting som jag trodde.
Jag trodde att det bara var min bil som skulle mer men Karin ringde när vi hade bestämt att Linus skulle med att avresan skulle bli kl 7 från Timmie tillsammans med Timmies två kompisar från Fjärås, Evert, Emil, Daniel och Börje. Sen var det ju min bil också. KUL!

Jag hade faktiskt kul ner också. När Linus dricker blir jag helt konstig, vet faktiskt inte varför men så är det, tycker inte om det om jag själv inte får dricka. Men nu kändes det helt okej till och med kul. Detta var någonting jag verkligen sätt fram emot, jag skulle helt enkelt ha kul.
Jag försökte verkligen ta till mej det Linus hade sagt innan han stack till Vårgårda, han ville inte att jag skulle bli sur för att han var med sina kompisar och inte alltid var med mej, okej, jag håller med att jag kan vara sådan. FÖRLÅT. Jag skulle verkligen visa att jag kan. Det var faksitkg bra också. För det var precis så som jag trodde. Linus var med dem. Underbart bra att Karin var med. Annars hade jag känt mej så ensam. Sa det till henne faktiskt. Det var på Hallandsåsen.

Resan tog 5 timmar, men det kan jag säga nu efteråt att det är det värt.

Nu skulle vi supa. Supandet från min sida blev helt okej, ville inte vara för full och inte nykter heller... men, hum, Linus, min unga man. HAN VAR FULL!!! Han kanske säger annorlunda men jag och vi som såg honom vet att han var FÖR full. När jag försökte visa att jag tycker om honom och vill hjälpa honom så blev han bara arg. Det kändes faktiskt. Det var faktiskt jobbigt. Jag vill ju att han ska ta hand om mej när jag är för full och inte vet. Därför vill jag så gärna vara där när han är i den situationen, men det är klart, han tycker säkert fortfarande inte att han var så full. Tårarna var nära när han slängde sej i diket och bara inte var normal. Det var verkligen som att han ville att jag skulle gå därifrån. Det han sa sätter sina spår, det är saker han inte vågar säga när han är nykter, eller jo, han säger det, men det är inte lika detaljerat.
Jag lämnade honom i diket. Sur. Jag var sur. Fan, så jobbig! Ville han att jag inte skulle bry mej eller veta vad han håller på med så ska jag inte vara där heller. Det blev en till flaska xide och sen var allt på topp, snackade som fan med Evert, Linus blev arg för hans skor var borta och vakten kom. Sen gick jag och la mej i bilen. Orkade inte mer. Skämdes så över honom, just i det tillfället önskade jag att jag var tillsammans med någon annan.
Sen höll det där på. Hans jävla skor, de där jävla skorna som ersatte de jävla dyra skorna som hans jävla morsa slängde. Fattar inte att jag ens letade upp dem. Men han förstörde väl bilen när han vägrade ta av sej strumporna och lägga täcket över kroppen.

Klockan ringde halv 8 och jag gick upp. Trättheten fanns där mej jag ville inte sova. Jag skulle ju ha kul. Efter att jag, Mini, Erson och Runken hade varit på olaglig tripp i Minis bil så kunde jag inte låta honom bara ligga där. Han skakade när han sov!!! Så jag var tvungen. Tog av Linus strumporna, la mitt täcke över honom och sätte på värmen i bilen. Tror faktiskt att han tinade sedan, för han skakade inte när jag tittade till honom nästa gång. Tråkigt nog vaknade han på fel sida. Sur? Nja. Jag vet inte. Men jag hämtade hans skor och nu!! Helt jävla plötsligt skulle han krama på mej !!!! Jag blev så jävla förbannad inombords och sur som fan!!!!!!!!!! JÄVLA IDIOT! Åh, blir fortfarande arg på det. Snacka om utnyttjning. Nu, är jag hittade dem kunde han äntligen prata med mej normalt. Men som jag är så faller jag så jävla lätt för honom och följer honom till utställningen. Visserligen hade jag fortfarande det där i huvudet men det försvann när vi kom in på utställningen.


Sen var det ju supa igen.
Denna gången var nog lite annorlunda, men jag försökte fortfarande inte vara så nära Linus, ville inte vara på honom så mycket. Men visst ville jag vara med honom, men han hade ju sagt hur han ville ha det.
Daniel var dej person jag var med den kvällen. Kommer ju fan inte ihåg hur det började, jo! nu! Han kom och frågade mej hur det var mellan mej och Linus. Det första jäveln som frågar. Då brast verkligen allt jag ville säga, orden bara rann ur munnen på mej. Hade hittat någon som ville lyssna och någon om hade tid att förstå. Det tog nog 4 timmar och jag fick inte sagt allt. Det som Daniel sa till mej sätter verkligen sina spår. Det är någonting jag aldirg kommer att glömma. På något sätt kändes det inte som han hittade på det han sa. Det var alldeles för komplicerat för det. Jag hade aldrig sagt detta till honom om jag var nykter, men jag ångrar inte att jag sa det till honom.

Söndagen var mer en bakfylle dag
. Ändå var det kul på utställningen, tråkigt bara att dagen tog slut så fort. Resan hem var full med tankar om hela helgen. Jag var så hysteriskt trött. Trött på Linus också för den delen. Han hade verkligen visat en sida av honom som jag inte tycker om. Har inte skrivit ner det, det går inte att skriva ner. Det bara finns.
Jag försökte prata med honom på vägen hem. Men det var ju förjävles. Skulle väntat, men nu är det skit samma. Jag ville inte ha det som det var, ville inte ha den Linus jag precis hade sätt, det var inte alls så som jag hade förväntat mej. Jag är blond och jävligt korkad. Men just då kändes det som den enda utvägen. Ångrar det som fan nu. Förlåt Linus. Jag kan inte se honom lessen, det gör mej så jävla lessen också, för när han gråter gör han det från hjärtat. Det är hjärtat som gråter och det gör att mitt jävla hjärta också gråter. Han är en kille som visa känslor.
Man kommer så nära honom på något sätt... Jag tycker det i alla fall.

Nu känns det precis som att det var första dagen jag är tillsammans med honom. Fan va kär jag är.
Ville verkligen berätta för honom hur jävla vacker han är i mina ögon, det finns ingen snyggare pojke än den pojken som jag har. Folk kanske inte tycker att han är någon skönhet men när jag tittar på honom så förtrollar han verkligen mej. Det finns ingenting som är så vackert.

Idag fick jag någonting av honom som inte kostar någonting. Fan, han vann, jag hittade ingenting före honom.

Nu saknar jag honom som in i helvete, skulle nästan kunna göra vad som helst för att får träffa honom bara just nu, nu och nu!! Vill inte vänta tills i morron när jag åker hem till honom. Jag vill nu.
Han fyller mej med liv, han stärker mej inte men han gör mej så jävla lycklig.
ÄLSKAR HONOM!

eea.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0