På en gräsmatta

Sitter i halvskugga på en gräsmatta långt i från hemma. Lite underligt. Tur som fan att jag och Frida fick tag på den där laddaren till datorn. Vet inte hur jag hade gjort annars. Jag hade i alla fall haft skit tråkigt. Men det hade jag ju redan förutspått.

Sitter hemma hos Linus kusin. Linus och kusine sover just ju. De går väl som vanligt inte å lägger sej i tid.

Nu har jag mitt svar på varför Linus inte vill vara varken i Borås med mej eller I Fritsla med mamma. Det är ju fan här han trivs! Hade han kunnat så hade han nog velat flytta sin familj hit eller i alla fall flytta hit själv. Här har han känslan över att vara fri. Så klart mitt dumma! Här känner han samma som jag känner i Borås. Fast skillnaden är ju att han har samma intressen som sin kunsin och hans kompisar.
Linus säger att han tycker att jag verkar sur hela tiden, men så är det varkligen inte. Jag går gärna bakom och studerar. Kom ju hit för att se varför det är så viktigt att spendera sina 4 veckor semester i en lekstuga tillsammans med sin dator. Visserligen trodde jag inte att det var så viktigt med datorn och det där spelet som det är. Trodde inte att han var så beroende av sin dator.
Förr var han ju aldirg det, Men det är klart, han hade inte någon dator på den tiden jag kände honom.

Jag har lärt mej en grej med den här umgängeskretsen.
- Säg aldrig att du är hungrig eller tärstig. De kollar bara snätt på dej och tycker att du klagar.

Sen en stor grej till att Linus trivs här beror nog på hans position i gruppen. Hemma i Mark är det aldirg någon som ser honom på samma sätt. Han har inte alls den responsen hemma som här. Här är det alltid Linus som bestämmer och alltid han som säger när man ska åka eller inte.Det är han som säger att det är okej att äta, osv. Förstår ni vad jag menar?
Linus har aldirg haft en ledarroll tidigare och det är antagligen det som gör honom så egen oh fri.
Jag skulle mycket möjligt kunna vara med de här människorna MEN alla är yngre än mej och linus. Det känns jätte skumt och jag gillar det inte alls. Jag tycker  inte om att vara äldst. Jag vill leva nu och inte gömma me i gammla saker. Linus vill inte inse att han är 20 år och vuxen. Han vill väl fortfarande vara barn och göra samma saker som han alltid har gjort.

Nä, nu lägger jag ner det här. Ska snart packa ihop mej och dra mej hemmåt.

eea.

Varför tycker ingen om mej?

Egentligen har jag inga problem, det är bara att dumpa honom och gå vidare. Men så jävla lätt är det inte.

Det finns ingen där bredvid mej längre som stöttar och bryr. Jo, det är klart det finns, men inga vänner.

Sara och de är helt underbara människor, men med de kan jag inte vara mej själv eller vara glad helt. Amanda M kunde jag det med, Amanda B också.
Men ingen av dem träffar jag längre.

Jag var verkligen exalterat til det här med Wheels and Wings i helgen, jag hade allt framför mej, men nu har glöden bara försvunnit.
Vet fan itne vad jag vill längre. Klart jag vil dit, men vem ska vara med mej? Mamma kan ju inte följa med som en kompis.!!!
Varför tycker inge om mej längre!!

Vad har jag gjort för fel!? Vad är jag för fel!!! Va i helvete har alla emot mej!

Det är ingen som ens hör av sej längre. Jag får hela tiden jaga dem, och när jag verkligen försöker så svarar ingen och när de gör de så får jag bara till svar ''vet inte'' ''vi kan väl ses där nere''. Fan! Jag fattar vad det är de vill ha sagt med det. !!

Det gör mej så in i helvete lessen. !! Vad har jag egentligen gjort! Jag fattar fan inte det.


Känner mej inte omtyckt på något ställe. Jag vill kunna vara mej själv och skratta och leva. Men jag kan inte. Jag blir hela tiden påmind om hur ond jag är. Det finns inga riktiga kompisar, jag har i alla fall inga sådana.

Jag står fast vid vad jag har sagt och får jag jobbet i Göteborg så ska jag verkligen släppa alla dåliga och falska människor och bara börja om och hitta folk som jag passar tillsammans med.


De som vill är självklart välkomna, jag tycker inte illa om någon.




Spoken:
People can take everything away from you
But they can never take away your truth
But the question is..
Can you handle mine?

They say I'm crazy
I really don't care
That's my prerogative
They say I'm nasty
But I don't give a damn

Getting boys is how I live
Some ask me questions
Why am I so real?
But they don't understand me
I really don't know the deal about my sister
Trying hard to make it right
Not long ago
Before I won this fight

[Chorus:]

Everybody's talking all this stuff about me
Why don't they just let me live?
I don't need permission, make my own decisions
That's my prerogative

that's my prerogative

(it's my prerogative)
It's the way that I wanna live (it's my prerogative)
You can’t tell me what to do

Don't get me wrong
I'm really not souped
Ego trips is not my thing
Fuck all these strange relationships,
It really gets me down
I see nothing wrong, spread myself around

Everybody's talking all this stuff about me
Why don't they just let me live?
I don't need permission, make my own decisions
That's my prerogative
That’s my prerogative

Everybody's talking all this stuff about me
Why don't they just let me live?
I don't need permission, make my own decisions
That's my prerogative
that's my prerogative

It's the way that I wanna live (it's my prerogative)
You can’t tell me what to do

why can't I live my life
without all of the things
That people say
oh oh

Everybody's talking all this stuff about me
Why don't they just let me live?
I don't need permission, make my own decisions
That's my prerogative (they say I’m crazy)

Everybody's talking all this stuff about me
Why don't they just let me live? (they say I’m nasty)
I don't need permission, make my own decisions
That's my prerogative
(it's my prerogative)

RSS 2.0