Helvete...



Jag vill verkligen kunna lita på honom. Jag har börjat bygga upp en liten ramp som gör att jag nästa kan det, men igår föll hela rampen och det kommer ta en bra tag innan jag kommer ha råd att bygga upp den igen.
Han ljög för mej... Han LJÖG för mej... Hur kunde han?! Han vet inte ens själv, men innerst inne vet jag att han vet varför.
Det är faaan!!
Låg och tänkte på det jättelänge igår innan jag kunde somna. Han som själv har sagt att han alltid svarar när jag ringer, men FAN HELLER!! Inte ens det gjorde han när han ljög för mej. Det känns verkligen. Jag kan inte ha ett förhållande med massa lögner. Hur ska jag nu veta att han talar sanning nästa gång? Kommer jag inte. Inte en chans. INTE EN CHANS. Känner mej helt tom inuti. Min magsäck är typ borta. Allt är borta. Bara sorg.
VARFÖR?!

image1

Som vanligt ligger jag och vrider mej hela natten för att jag vet at t klockan kommer att ringa åtta timmar senare, jag kan och vill inte försova mej. Det betyder att jag inte sover speciellt mycket. Orkar inte och vill inte heller. Jobba alltså, visst, det är as bra arbetskamrater och trevligt miljö och allt det där. Men NÄÄ.
Mamma kanske ska köra mej till jobbet idag. Det är bra, så slipper jag själv. Det är inte speciellt kul att köra själv. Köra överhuvudtaget har tappat sin mening.
Fan va jag är negativ. Förstår Kristel som fick utbrott på mej. Hade jag också fått.

Sen är det här med pappa. Pappa. Han, just han. Som jag måste prata med enligt mamma. Vill inte, orkar inte, kan inte. Han är överallt och ingenstans.

mamma. mamma. min underbara mamma.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0