Va fan är det för dag idag ?
Nu är jag helt slut och helt jätte klar för att sova gott i sängen. Hittade en bil på blocket.se som jag ville ha, självklart kan jag inte få den. Pappa sa bara ''jaha'' och så var det ingenting mer med det. När får jag köpa bil då? =(
Vaknade bredvid Linus i morse, tycker så mycket om honom. Blev på sådant bra humör då. Vet inte hur det kommer sej, men på något sätt får han mej att leva. De första timmarna på jobbet sken jag som en sol och tyckte att det var jätte kul, sedan fram emot tre tiden försvann allt. Då ville jag bara hem och sova, göra någonting kul.
Det var länge sedan jag var sådär överlycklig så att det gör ont i käkarna när man skrattar så mycket. Saknar det. Linus som till mesta dels trodde att det var det jag hade rökt som gjorde att jag skrattade så mycket häromdagen med Daniel, men jag vet att så var det inte, visserligen påverkade det mej, men det var inte allt.
Jag vill vara lycklig och känna mej vacker igen =(. Det känns så tomt på något sätt, självförtroendet finns inte där som det alltid var förr... Vart har allt tagit vägen. Jag vill inte bli vuxen, VILL INTE. Det som alltid har varit så tryggt, nu står helt plötsligt allt på spel, hela livet kan rasa för bara en sak. Det är alldeles för mycket ansvar, jag är inte redo för det. Jag vill inte flytta hemifrån. Visst vill jag slippa mamma som tycker att jag är elak och dum ibland men det betyder inte att jag helt vill försvinna härifrån.
Linus, Linus, min älskade Linus.
Vad ska jag göra med honom ?! Vad vill jag egentligen med honom ? Vill jag ens någonting med honom... Jag vet inte. Jag vill veta och jag vill verkligen att det som jag än gång trodde på forftatande kommer att vara. Men jag vet inte. Ingenting känns längre rätt när jag inte vet var jag har honom. Jag kan inte lita på honom.
Älskar jag honom ?! Vet inte om jag gör det längre heller...
Det jag vet är i alla fall det jag vet. Jag tycker om honom så jävla mycket och vill ha mer av honom än vad jag redan får. Dygnen räcker inte till för det jag vill göra med honom varje gång jag får vara med. Det är säkert den anledingen jag har för att jag inte kan tröttna på att vara med honom.
Vet att han tröttnar på mej.
Jag vill ha tillbaka den där kärleken som var förr. Självklart vet jag att det aldirg mer kommer att vara så.
Allt rinner fan ut i sanden... HELVETE !!!
Hjälp mej.
GODNATT
eea
Vaknade bredvid Linus i morse, tycker så mycket om honom. Blev på sådant bra humör då. Vet inte hur det kommer sej, men på något sätt får han mej att leva. De första timmarna på jobbet sken jag som en sol och tyckte att det var jätte kul, sedan fram emot tre tiden försvann allt. Då ville jag bara hem och sova, göra någonting kul.
Det var länge sedan jag var sådär överlycklig så att det gör ont i käkarna när man skrattar så mycket. Saknar det. Linus som till mesta dels trodde att det var det jag hade rökt som gjorde att jag skrattade så mycket häromdagen med Daniel, men jag vet att så var det inte, visserligen påverkade det mej, men det var inte allt.
Jag vill vara lycklig och känna mej vacker igen =(. Det känns så tomt på något sätt, självförtroendet finns inte där som det alltid var förr... Vart har allt tagit vägen. Jag vill inte bli vuxen, VILL INTE. Det som alltid har varit så tryggt, nu står helt plötsligt allt på spel, hela livet kan rasa för bara en sak. Det är alldeles för mycket ansvar, jag är inte redo för det. Jag vill inte flytta hemifrån. Visst vill jag slippa mamma som tycker att jag är elak och dum ibland men det betyder inte att jag helt vill försvinna härifrån.
Linus, Linus, min älskade Linus.
Vad ska jag göra med honom ?! Vad vill jag egentligen med honom ? Vill jag ens någonting med honom... Jag vet inte. Jag vill veta och jag vill verkligen att det som jag än gång trodde på forftatande kommer att vara. Men jag vet inte. Ingenting känns längre rätt när jag inte vet var jag har honom. Jag kan inte lita på honom.
Älskar jag honom ?! Vet inte om jag gör det längre heller...
Det jag vet är i alla fall det jag vet. Jag tycker om honom så jävla mycket och vill ha mer av honom än vad jag redan får. Dygnen räcker inte till för det jag vill göra med honom varje gång jag får vara med. Det är säkert den anledingen jag har för att jag inte kan tröttna på att vara med honom.
Vet att han tröttnar på mej.
Jag vill ha tillbaka den där kärleken som var förr. Självklart vet jag att det aldirg mer kommer att vara så.
Allt rinner fan ut i sanden... HELVETE !!!
Hjälp mej.
GODNATT
eea
Kommentarer
Trackback
