eea.ängström.

Sitter i lägenheten. Inte själv. Men det känns ibland som att jag är ensam. varför kan ingenting vara som det var förr. Jag vill inte vara vuxen, jag vill vara liten igen. Det känns som att livet snart är slut.
Jävla helvetes jävla ... år!!
Kan det inte bara ta slut. NU! Helst

Linus e här, vi har varit osams typ hela dagen. Alltså efter att jag kom men från fotbollstuneringen som vi förövrigt jätteförlorade. Jobbigt. Det känns faktiskt jobbigt att det inte finns någonstans som man ska springa undan när man vill vara för sej själv. Hemma kan man gå ut eller stänga dörren till sitt (föredetta) rum. OM inte det funkar kan man sticka ut och gömma sej i mörkret. Här finns inte den möjligeheten.
Jag vet att han vill trösta och han är alltid välkommen till att göra det, men i bland vill man först gråta ut och prata med sej själv. Sen vill man bara att han ska finnas där och bara krama på.

Vill inte jobba i morron, orkar inte. Inte nu när Linus är här. Då vill jag så klart vara med honom så mycket som möjligt. Går ju tyvärr inte. Inte nu, Inte innan jag går över till fast anställning. Vill inte förlora jobbet nu. Hade varit lite väl DUMT att riskera.

Bara så att du vet så vann fel låt melodifestivalen. Frida feat. Headline skulle vunnit. Den låten blir man glad av att höra när man e lessen =)



eea.