2011-05-04 onsdag.

Igår trillade brevet ner i brevlådan som jag väntat på. Grät nog fan hela kvällen. Allt är så orättvist.

Tackar alla mina underbara vänner, min underbara familj. Känns så skönt att jag vet att ni finns.


Förstår inte varför mitt liv bara består av motgångar. Ingenting någonsin kan vara enkelt. Snubblar fan på luft!
Varje gång jag satsar det jag har förlorar jag allt.

Ändå forsätter jag... När är det min tur att se ljuset i tunneln?




eea.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0